Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 6, No. 14, Ed. 1 Thursday, April 4, 1901 Page: 1 of 8
eight pages : ill. ; page 22 x 15 in. Digitized from 35 mm. microfilm.View a full description of this newspaper.
Extracted Text
The following text was automatically extracted from the image on this page using optical character recognition software:
The Univeigity
- m
TEXAS
POSTEN.
LIBERAL POLITISK NYHETS-TIDNING FÖR SVENSKARNE I AMERIKA.
6te Årg. Löp. No. 260.
Austin, Texas, Torsdagen den 4 April iqoi.
Vol. VI. No 14.
Ny —
Följetong'...
I och mod nästa num-
mer af Texas Posten
börjas en
Ny, Spännande och
Intressant Följetong....
oc
K
3Ccn\<ä
31
mg,
Författad af A. K. Green
och öfversatt från engel-
skan utaf den för sina
utmärkta öfversättningar
i Sverige så berömd..
Mathilda Langlet.
Donna följetong är ingen-
ting af det vanliga slaget,
som hvar eller hv&rannan
människa läst, den är nå-
gonting
Nytt, intressant och läsvardt,
som man ej träffar pä hvar
dag och som icke tinnes i
flera andrat idningar på en
gång.—Den af handlar en
« Invecklad Brottmålshistoria -■
full af spännande scener
och oväntade resultat och
rycker läsaren med sig
från första början. Inga
långtråkiga förklaringar
och svårförstådda 'be-
skrifningar förekomma i
denna följetong, som är
af så
... Qodt Moraliskt innehåll - - .
att den kan lä*as af hvem
som helst.—Denna följe-
tong, soui börjar med nä-
sta nummer....
.... Borde läsas af alla - - - •
som äro intresserade af
god och underhållande lit-
teratur, ty hvartenda ka-
pitel,frun första till sista,
är skrifvet på ett så fängs-
lande s-ätt, att man blir
mer >ch mer intresserad
oeii nar svårt att sluta
• • •1 1 i r.'ng3n.—Man kon
med skäl påstå, att Ie-
xas Posten aldrig haft
- - [En sä intressant Följetong - ■
som denna kommer att vi-
sa >ig vara, hvarför hvur-
je p. enumerant borde lä-
st den från början.
lor att gifva allmänhe-
ten tillfälle att so för siar
själtvn, vilja vi låla NYA
PRföN HM Eli A NT Eli få
ti Iningen från 1 April till
1. Juli eller
T re månader
för
10—Cents—10
Alla som vilja betjäna sig af det-
ta ovanliga anbud, böra insända
sina 10c (2 eller 1 cents frimärken
mottagas i betalning) genast,så att
vi få veta huru myt set större upp-
laga vi böra trycka.
Texas Posten.
Påskdagen.
Han iir uppst iiden.J Gi iften äger
Ej längre lifvets furste,kvar,
l)u mörka gräf, hvarärdin segel?
Hv„r är, o död, den u.ld du har?
Kust vakten ställts
Vid grafvjn ston.
Ilen undanvälts
I inoruons^en,
Itu i r dess insegel rifvet:
Han är uppst Uidels-Mi och lifvet.
Han är uppstånden. Högt vi lufva
Och prisi den uppståndiies makt,
Ty förstlingen bland rlem, som sofva,
Har dö lens vä d? nederlagt,
H ids kyrka får
Ett hl.nmelskt hopp,
Och sjiilf hon står
Me l honom opp.
I'å hennes korsbaner står skrifvet.
Hau är uppståndelsen (jC lifvet.
Han är uppsl&nden Det skall mana
Vår si il från världens tldsfördrif
Att srtl'a ftlj .Jesu bina
J < tt förnyad t, helgadt lif.
De;i sten, sum förr
Så tu !gt beiuCKt
Vårt hjärtas dörr,
År liät.l v>Cli bräckt.
Till seg<rlöfte är oss gifvet:
lian är uppståndelsen och lifvet.
Han är uppstånden. VI få träda
Ur grafven upp gång ocksi,
Och det förgängliga skall kläda
I oförgän,'lighet sig då.
Han väf oss bröt:
Vid viigens slu
Invid hans sköt
Ti hvlla et.
Då är all nät, allt kval föfJrifvet:
Han år u; pståndelsa.i och lifvet.
C. D. %f Wir. m.
Krönika
För Texas Posten.
Bland Undersams funderingar,
som nyligen.syntes itexas Posten
förekom bland annat en undran
om skandinaverna i Texas, syn-
nerligast de omkring Austin bo-
satta, börjat tänka på och tala om
någon Midsommarsfäst detta år.
Äfvenså undrar han, om den ej i
år kunde hållas ute på landsbyg-
den, nära någon järnvägsstation,
så att allmänheten kunde hafva
ätt att kei^u-a iit och därifrån,{ty
det är n jv. en stor del som
icke har ,^na skjutsar,och att by-
rå af åkare är tämligen dyrt, dy-
rare än någon vill betala för nöjet.
Det var visserligen, såsom Un-
dersam också anmärker, ganska ti-
digt att börja tala om, men i själf-
va verket tror jag ej att det var
förtidigt, och fördenskull ta-
ger jag nu upp samma sak, ty dtn
tål väl vid att dryftas. En sådan
sak, som är afscdd för allmänhe-
ten, går ej så lätt att enas om, och
isynnerhet möter oss don stora
frågt*i: hvem skalltagahand
o m •. a k e n, så att det blir
aågotaf den! Och ej mindre
viktig torde vara den frågan:
hvar skalldennafäst hål-
las? Kanske man ej heller kan
undgå att göra en tredje fråga:
Af h v a d natur bör en s å-
da n f äs t v a r a; o m vi skola
hafvaen sådan i år? Onsk-
ligt vore, att Texas Postens lasa-
re genom tidningen läte llmänhe-
ten i dessa trakter höra hvad de
ras tankar i frågan äro; och för
att någon skall börja, vill jag säga
någu. af mina tankar i dessa fia
gor.
Först och främst kommer frå-
gan om vi skola hafva någon Mid-
sommarsfäst eller ej. På denna
ville jag naturligtvis svara ettobe
tingadt ja. Och det är äfven min
öfvertygelse, att alla, som voro
med 0111 den fäst, som liiades
Austin förliden Midsommar, äro
af samma mening, isynnerl et om
fäiten får samma prägel som den
hade. Det var ju
som kunde varit annorlunda, syn-
nerligast med afseende på serve-
ringen af förfriskningar; n en som
det var första gången en sådan
fäst var arrangerad och konimitte-
rade ej väntade att en så si or mas-
sa folk skulle inlinna sig, -voro de
ej beredda Ut betjäna de närva-
rande så som de bort, och den sa
ken kan lätt afhjälpas en annan
gång. Annars har jag icke hört
on enda af do som voro med om
denna tillställning som ej var vä
belåten och önskade en dylik fäst
igou till nu stundande Midsom-
mar.
Angående naturen af en sådan
fäst är det min tanke, att den bör
arrangeras på samma bas som för-
ra gången, d. v. s. att vara en
skandinaviskfolkfäst, u-
tan afseende till religionsbekän-
nelse, politisk öfvertygelse eller
nationalitet. Jag menar med det
sistnämda utan afseende på om de
deltagande äro svenskar, norskar
eller danskar, endast de äro ettde-
ra eller skandinaver. Här i Te-
xas äro vi icke flera från de nordi-
ska länderna än att vi mycket väl
behöfva hålla tillsammans, vi bö-
ra det och vi k u n n a det också.
Skillnaden mellan dessa tre folk-
slag är jämförelsevis ringa, på
samma gång som vi såsom nation
betraktade äro närmaste grannar
och såsom alla från do skandinavi-
ska länderna hafva mycket både i
språk, seder och Iefnadsvanor,som
är gemensamt. Och amerikaner-
na betrakta oss alla såsom samma
folk, do veta ej någon skillnad
mellan en svensk,* norsk eller
dansk£jag menar do mera intelli-
genta. Annars kan man rätt ofta
råka en amerikan, som likt den
jag mötte häromdagen frågar:
hvad skillnad är det mellan sven-
ska och skandinaviska språket?
I andra stater, såsom Illinois,
Minnesota, Wisconsin, m. fl , äro
skandinaverna så talrika, att de
mycket väl kunna hålla national-
fäster: Svenskarne on för sig,
danskarne en för sig och norskar-
ne en för sig; men sådant är icke
fallet i Texas. Hvad dispyten
m3llan svenskar och norskar i
i gamla landet angår, är det ju en
sak, som icke alls kommer oss vid
här i det aflägsna Texas, där det
ju icke betyder det ringaste för
oss om Sverige och Norge äro un-
der ett och samma öfverhufvud el-
er om de hafva precis samma el-
er hvar sina>konsuler, eta. Enig.
het gor styrka, och därför borde
skandinaverna i Texas vara med
om allt som hjälper till att sluta
dem närmare tillsammans. Vi
hafva här i Texas länge nog gått
hvar för sig utan att någonting
någonsin gjorts för en närmare
sammanslutning.
Ehuru vi nu kunna räkna skan-
dinavierna i Texas i tusentals tin-
nes här icke mig vetterligen, någ-
ra andra skandinaviska (svenska,
norska, danska) föreningar än de
kyrkliga, och det är ganska mån
ga skandinaver här, som icke hel-
ler tillhöra församlingarne. Att
vårt folk i Texas från Amerika-
nernas sida ej vunnit någon vida-
re uppmärksamhet och erkännan-
de (utom som goda tjänare och ar-
betare) torde till väsentlig del be-
ro på deras (skandinavernas) sak-
nad af den sammanhållning som
utmärker dem i de norra staterna.
1 dessa stater har det mer ocn mer
blifvit sedvänja att skandinaverna
fira sina nationalhögtider, och
midsommarsdagen synes för det
mesta erbjuda det bästa tillfället
för firandet af sådana högtider.
Både i Sverige, Norge och Dan-
mark firas Midsommarsdagen,hva-
dan skandinaverna, so n kommit
öfver till Amerika, af gammalt ä
ro vana att fira denna dag såsom
en fästdag. En bättre eller mera
passaiidy dag för firandet af en
nationalhögtid kan därför näppeli-
gen finnas, och äfven här i det
sydliga Texas erbjuder den ett me-
ra passande tillfälle för tirandet af
en sådan högtidsdag än någon an-
nan dag.
Därför tyckes det mig att sknn.
dinaverna häromkring borde enas
om att gemensamt fira denna dag
med musik, sång och tal, som afse
att påminna om det gamla foster-
landet och framhålla de många
och stora ting vi som ett folk ärft
från detta land. En sådan fäst,
med sådana tal, ville älven tjäoa
till att bibringa den här uppväxan-
de skandinaviska ungdomen, att
det land de såväl som vi egentli-
gen härstamma från ej är en så o-
betydlig undangömd vrå, som
många, af del do lå lära (eller kan-
ske rättare sagdt icke få lära) i
detta lands skolor, sluta sig till.
En sådan uat:onalhögtid tjänar
äfveu till att hos de äldre återupp-
väcka gamla, kära minnen från
ett älskadt fosterland, ej mindre
kärt därför att man för länge se-
dan lemuat dess stränder och nu
bor i ett aflägset land med andra
seder och andra lagar.
Därför borde också en såda..
fäst påtiinkas och ombestyras så
långt i förväg, att såväl talare som
sångare hunne bereda sig för till-
fället; ty både tal och sång borde
särskildt vara af fosterländsk art
och särskildt afpa.-sado för tillfäl-
let. Härutaf bör lätt kunna inses,
att det snart är tid på att något
göres i saken.
Såsom Undersam påpekade vo
re kanske bäst att midsommarsfä-
sten hölles på dagen, eller på ef-
termiddagen och kvällen, såsom
kommittemde funne bäst. Tiden
borde icke tilltagas för knapp.
Den borde räcka till hu le ii r någ-
ra ordentliga tal och sång och mu-
siknummer som för samspråk och
tillfälle att njuta af samvaron med
de närvarande etc. Samlades man
före middagen, kunde ju en hvar
föra sin matsäck med och spisa i
det gröna, så att arrangörerna
sluppej-det stora och odrägliga be-
sväret att skaffa mat åt tusentals
personer. Att fortsätta fästen öf-
ver kväilen gåfve kommitterade
tillfälle att vackert illuminera
samlingsplatsen, men på samma
gång torde det ha sina svårigheter
för många att sent på kvällen ta-
ga sig hem. Men den saken kan
ju arrangörerna själfva afgöra så-
som dom bäst synes.
Hvem som skall taga hand om
saken och se till att det blir något
af beror naturligtvis till stor del
på h v a r denna fäst skall hållas.
Som Midsominarsfästen sist hölls
i Austin, vore det kanske icke ur
vägen, att den denna gång hölles
ute på landsbygden i närheten af
ett af de stora svenska settlemen-
ten. Manor är en särdeles pas-
sande plats. Om t. ex. ungdomen
på Decker och New Sweden sloge
sig tillsamms och tillsatte de nödi
ga kommittéerna, kunde de lätt
ombestyra saken och göra den till
on success. Det vore då lätt för
Austinfolket att pr järnväg kom-
ma ut till Manor, synuerligast om
ett exkursionståg kunde anskaffas
på förmiddagen,skulleså behöfvas.
Annars är Round liock ellor Pa'm
Valley^en gansKa central plats, dit
man lätt kan komma pr järnväg.
Andra platser kunde också näm-
nas.
Huf vudsaken är nu hvem som
vill och kan taga hand om sakon,
så att det blir något af. Krönikö-
ren skulle tycka om att se skandi-
naverna samlade till en national-
högtid äfven denna Midsommar,
och ordnas en sådan något likt
förra året, kan den ej annat än bli
tillfredsställande. Det är en fäst
för skandinaverna, en fäst attväc
ka och fostra nationalkänslan,upp-
kalla kära minnen från älskadt
fostorl tnd och hjälpa till att smn-
hålla och förena det skandinaviska
folktt i fjäiran land.
i et är en ädel sak, en sak som
icke borde få förfalla, en sak som
vi alla borde göra vårt bästa att
förverkliga. Det vore iutressant
att genom Texas Postfns spalter
få höra hvad våra landsmän i des
sa trakter tänka om denna sak.
Men den som har någ-^ å hjärtat
bör snart komma fram därmed, ty
tiden är kort.
Krönikör.
Li Hung Chang påyrkar detta be-
ror på hans väl ttekanta ryssvän-
lighet, men han har starka mot-
ståndare bland många vice konun-
gar i södra-provinserna.
Don 1 april telegraferades at*. ki-
nesiska kajsaren låtit tillsäga do
linesiska diplomaterna, att de icke
skulle underskrifva Manchuria
konventet, äfven i modifierad
form.
Den 29 mars möttes de främ-
mande makternas representanter
Pekin att taga i öfvervägando do
if on särskildt kommittee uppsat-
ta resolutionerna om återtillsättan-
det af tsung li yainon att hand-
hafva utländska affärerna samt om
hofceremonierna. Det blef beslu-
tadt, att tsung li yamon hädanefter
skall bestå af on prins och två i1t-
nätnda ministrar, som skola inför
den öfriga världen vara ansvariga
för Kinas uppförande. Krigs-
omstolar skulle tillsättas utefter
västra linien, Jivarvid skulle tagas
län-yn till orientiska fördomar.
Skadeorsättningskommitteon är
ej ännu redo mod sin rapport, men
man är säker på att fordiingarne
komma att uppgå till onormt sto-
ra summor.
Mr Kockhill, som f. n. repro
senterar För. Stat.,har på instruk-
tioner från regeringen i Wash.
sändt ministrar no en skiifvelse,fö-
reslående, att ifall den begärda or-
sättningssumman skulle visa sig
vara större än Kina förmår betala
utan att störande inverka på lan-
dets förhållanden, så skulle denna
summa reduceras proportionell till
do olika ländernas förluster och
utgifter i Kina, och ifall de oj
skulle kunna enas härom, borde
de öfverlemna saken till Haag tri-
bunalens arbitration.
Missionärer hafva rapporterat
till För. Stat:s legation, att de er-
hållit pålitliga underrättelser om
att den 3000 man starka tyska ex-
peditionen nått fram till Thai
Yun. Vid tyska högkvarteret ne-
kar man all vetskap härom.
Från Kina,
En korrespondent till en Lon-
dontidning skrifver den 1 april
från Petersburg, att Manchuriet
konventet kommer att underteck
nas i april. En korrespondent
från Jaj.an skrifver till samma tid-
ning, att flera tecken till förbere-
delser af krig synas i Japan. En
framstående statsman framhåller,
att allt andas krig, och man är ull-
mänt af den meningen, att Ryss
land ej måste tillåtas den begärda
makten i Manchuriet. Detta är
den allvarsammaste kris med hän
syn till krigsutsikter, som Japan
varit i sedan sammandrabbningen
med Kina.—Enligt telegram haf-
va trupper i Kora tillbakaslagit
ett anfall af 200 beväpnade kine-
ser.
Ryssland börjar bli otåligt och
önskar Manchuria-öfverenskom-
melsen underskriften af Kina, te-
legraferades i måndags. Enligt
meddelande från Washington den
l apr. skulle ryska regeringen va
ra allvarsamt uppbrakt på Kina
emedan detta lands regering för
nämligast på grund af protester
från flera af stormakterna, icke
uuderskrifvit den föreslagna Man
chnria traktaten, och har liyss
lund otvetydigt låtit förstå, att
om Kina fortsätter att draga ut på
tiden komma de diplomatiska för
bindelserna mellan de båda länder
na att afbryias. Detta är nästan
så godt som ett ultimatum att Ki
na måste skrifva under eller bero
da sig på allvarsammare följder
då den vänskapliga förbindelsen
därmed måsto bli bruten.
Huru För. Stat. kominor att
s.älla sig under dessa förbållan
den ärjej fulltoffontliggjordt ännu
Kinesiska regeringen tyckes anse
saken angå do andra makterna lika
mycket som Kina. Sakon synes
blifvit ännu mer invecklad genom
rapporter till Washington, att ki
nesiska myndigheterna själfva äro
delade inbördes angående bästa
planen att följa, och själfva Li
Hung Chaug lär vara inne för att
följa Rysslands förslag, medan an
ten mycket väl är i stånd att bi-
bringa den begärda hjälpen.
Ilvarjo sansad människa måste
medgifva, att våra visa lagstiftare
därvid begått ett stort misstag.
Om icke olyckan i Galvoston är en
allmän olycka, enlingt grundlagens
mening, så må väl frågas hvad så
är. Saken kommor att ha en då-
lig inflytelse på statens anseende;
men dess resultat för Galveston
kommer att bli ännu värre. Den-
na stad behöfde statshjälp, om nå-
gon, och nu var rätta tiden.
TEXAS.
Legislaturen.
Motionen om statshjälp för Gal
veston är nu i verkligheten så godt
som tillintetgjord. Representant-
huset kunde likagerna hafva ka-
stat don i papperskorgen, som alt
inskränka eftergiften af skatterna
i Galveston för att användas till
stadsgrundens höjande till en tid
af endast två år i stället för fem-
ton, såsom begärdos och motionen
föreslog.
Det har alltigenom varit tydligt
förstått, att befolkningen i Texas
önskade dot legislaturen tog mått
och steg att på ett kraftigt sätt
hjälpa Galveston, så att ett uppre-
pande af den stora olyckan sistlid-
ne 8 sept. kunde förebyggas. I
sin stora visdom (?) har legislatu-
ren ansett det mera värdigt att ne-
ka den nödiga hjälpen. Tolkarno
af statens grundlag hafva kommit
till det resultatet, att don föreslag-
na hjälpen, så som den önskades,
voro okonstitutionel, om saken
kommit före vid högsta domstol.
Humana och patriotiska män hålla
dock före, att ett försök åtminsto-
ne kunnat göras, synnorligast som
saken hade lika mycket som talade
för sig som emot sig.
Taylor Moore af Travis county
höll ett särdeles vältaligt, kraftigt
och på samma gång sansadt tal till
motionens antagande, kanska ett
af do briljantaste tal man lyssnat
till i Texas legislatur; mon det
hjälpte icke. Hade röstning då
med detsamma företagits, är det
knappast något tvifvel om att mo
tionen gått igenom utan några än
driugar och tillägg; men motstån-
darne till donsamma lyckades för-
hala tiden, och sedan var den för-
lorad; ty med förutnämda ändring
är den af föga värde. Detta aren
så mycket beklagansvärdaro och
skamlig sak, som systerrepubliken
Mexikos legislatur utan betänkan-
de skyndade att anvisa flera tusen
dollars till Galvostons undsättning
strax efter olyckan inträffat. Hvad
8<all'världen få för tankar om Te
xas, som visar sig ovillig att brin
ga en så välbehöflig statshjälp till
DECKhR.
Kontrakten för uppförandet af
den nya svenska M. E. kyrkan
hafva nu utfärdats, sten till grun-
den har framkörts och nästkom-
mande måndag skall arbetet börja
på allvar. Kyrkan, som kommer
att få ett prydligt utseende och bli
både större och bekvämare än don
gamla, skall vara färdig till don
20 juli.
MANOR.
Handelsfirman A. K. Anderson
& Co. här i staden är kanske den
förnämsta i hela staden. Ett är
säkert: don har allmänt svenskar-
no i dessa traktor till kunder, och
genom det rikhaltiga och väl sor-
terade lagret såsom ock på grund
af roelt och vänligt bemötande
vinner filman i anseondo bland vå-
ra landsmän. Det är såsom sig
bör vara. Glömmen oj att hälsa på
i deras butik, då ni är i staden.
OENOA.
Mr och mrs Anton lludd, det
nygifta paret härifrån, lomnade
Genoa den 2G mars på resa till
Ong, Nobr., där do ämna bosätta
sig för framtiden. Vi önska dem
all lyckft.
—En cyklonartad vind blåste
mr E. Bells hus och kyrkan från
sina pelare don 22 mars. Ingen
människa skadades.
—Väderlokon är nu fin och jord-
bruksarbetet pågår med fart.
FO*T WOÄTH.
Fredagskvällen den 20 mars
blofvo miss Hulda Fogelin och mr
Hugo Peterson sammanvigde i
brudens hem i North Fort Worth,
af pastor F. A.' Lundberg. Brud-
tärnor voro misses Hilma Fogelin
och Hilda Peterson, och marskal-
kar messrs Gustaf FogoliD och
John Carlson. Bröllopspresenter-
na voro både mångu och dyrbara.
Mr och mrs Peterson komma att
bo i North Fort Worth. Tex 8
Posten sänder härmed sina bästa
lyckönskningar till brudparet.
WHARTON,
Härifrån moddelar The Weekly
Eagle att J. Edward Linn, jr., o-
förmodadt dog i Bay City sönda-
gen den 24 mars. Endast några
dagar förut hade den unge man-
nen, som ondast var 19 år gammal,
hiilsat på sina vänner och bekanta
i Wharton. Endast kort förut
hade han besökt sin moders graf
och prydt den mod blomstor, föga
anande att han så snart skulle hvi-
la under samma torfva. Han ef-
terlemnado fader, broder och fem
systrar, som djupt boklaga hans
förtidiga bortgång. Frid öfver
hans stoft!
DALLAS.
Mr Aug. Holmquist från Lan-
castor är på några dagars besök
hos sin på Nusbaumor str. bosatta
broder.
Posten får härmed beklaga famil -
jen Fredrickson deras förlust.
En insamling har börjata i
Taylor för de i södra Texas genom
stormen nödlidande bömarne. En
tommitte att söka hjälp tillsattes i
Wallis, Texas, och J. F. Pesek är
en af dem, mou särkild försedd
fullmakt, undertecknad af freds-
domaren W. H. Du Bose, som äf-
ven är notarius publicus af Austin
county. Bömarne, som han re-
presenterar, äro i svår belägenhet,
hafva intet utsäde, intet att lefva
af och ingen kredit. Den som
fördenskull kan gifva någon hjälp,
har i dem värdiga och tacksamma
föremål. Vidare upplysningar
kunna fås genoiu hr E. Severin i
Taylor.
riANDA.
—Sångfäst kommer att gifvas
af sångaron och musikanten Oscar
Larson från Lindsborg, Kans., i
härvarande svenska M. E. kyrka
onsdagskvällen don 10 april. Hälf-
ten af nettobehållningen kommer
att tillfalla kyrkan. Inträdesaf-
gifton blir 25c. för äldro^och 15c.
för barn. Här är ett ypperligt
tillfälle att få höra god sång och
musik, och ingen borde försumma
att betjäna sig af tillfället till den-
na konstnjutning.
öEORaEroWN.
Återigen har on stadsägondom
kom.nit i svenskarnes händer.
Denna gång är det mr J. J. John-
son, som köpt ett smakfullt resi-
dens i södra delon af staden af en
mr Migell. Andra svonsaar kom-
mer nog att följa mr J. J.Johnsona
exempel och köpa sig hem i denna
stad förr än ägendommarne blifra
för dyra.
—Mr Frank Sandberg och miss
Dora Carlson äro alltid glada att
träffa sina landsmän,när de komma
till Goorgetown.
—Doktor O. L. Fisher, presi-
denten «f Fort Worth universito
tet, kommer att göra on rundresa
i dessa traktor denna och en del
af nästa vecka.
—Mr Albin Heard, som haft an-
ställning såsom biträde hos mr C.
S. Lindoll, reste hem till sina för-
äldrar i måndags för att stanna
hemma öfver do kommttnde var-
sommarmånaderna. Hans
str.
ka.
-Miss Sigrid .Johnson på Park
var på sjuklistan förliden vec-
—Kvinnoföreningen möter nä
sta giing i mrs S. Johnsons hem,
122 1'ecan str., torodagen den 11
apr. kl. H e. m. Alla äro vänligt
inbjudna att komma dit.
—Då detta nummer af Posten
utkommer är 1 apr. redan öfver.
Undras hvem som blof den största
narren i år.
TAYLOR.
Mr William Fredrickson, on af
våra unga farmare, som bor en
fem mil från Taylor, förlorade don
22 mars sin ett och ett hälft &r
gamle son. Mrs Fredricksonsjälf
dra äro af motsatta åsikter. Att'egna gränser, och det fastän Bta-lsju^i men nu ^*r Iexas
en hårdt hemsökt stad inom dess|VHr samma tillfallo betänkligt
ma
många vänner hälsa honom väl-
kommen tillbaka i snar framtid.
HUrTO.
Förliden måndags e. m.hade mr
Carl Hylten varit och hälsat på sin
broder Gustaf Hylten, och då han
gick ur åkdonet att öppna grinden
ut till Hutto-vägoD, blef hans häst
skrämd och satte af i sken. Mr
Hylten försökto få tag i tömmarne
och kommo upp i buggyn,men som
hästen sprang så fort, kom han ej
in i åkdonet, utan kullkastades och
släpades ett stycke. Till sist må-
ste han släppa tömmarne, då med
detsamma vagnen gick öfver ho-
nom. Hästen fortsatte vägen
framåt, och som han, innan Hyl-
ten nyligen köpto honom i Austin,
tillhört brandkåren, satte af med
on fart af 50 mil i timmen och
upphann snart on annan buggy,
hvari tvänne fruntimmer, mrs A-
dolf Johnson och dottren Hilda,
åkte. Just i detsamma slog sig
Hyltins häst lös från åkdonet,hvil-
ket skrämde den andra hästen, så
iitt han skyggade och välte åndo-
net med fruntimren uti. Det är
ett under att de kommo ut oskada-
de. Miss Hilda är en duatig flic-
ka, och ej ett ögonblick förlorade
hon besinningen utan lyckades
snart att lugna deras uppskrämda
häst. Ett ögonvittno säger, att
dot var högst förunderligt, att in-
gen i denna olycka skadades eller
dödades. Mr Hylten blef visser-
ligen uppskakad och fick sina hän-
der och ona benet något skadade,
men han är dock i stånd att gå om-
kring, ehuru det vä! dröjer något,
innan han blir fullt återställd.
Hans buggy var sönderslagen i
flera stycken.
—Flera gols vagnar, lastade med
kreatur och får, afsändes härifrån
förra veckan. Mr Carl Swenson
afsände 4 godsvagnar med feta får
till marknaden i norr. Mr Swen-
son följde själf med och förväntar
ett godt pris för sina får. De vo-
ro do finaste härifr&a.
Upcoming Pages
Here’s what’s next.
Search Inside
This issue can be searched. Note: Results may vary based on the legibility of text within the document.
Tools / Downloads
Get a copy of this page or view the extracted text.
Citing and Sharing
Basic information for referencing this web page. We also provide extended guidance on usage rights, references, copying or embedding.
Reference the current page of this Newspaper.
Ojerholm, J. M. Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 6, No. 14, Ed. 1 Thursday, April 4, 1901, newspaper, April 4, 1901; Austin, Texas. (https://texashistory.unt.edu/ark:/67531/metapth203018/m1/1/: accessed May 5, 2024), University of North Texas Libraries, The Portal to Texas History, https://texashistory.unt.edu; .